This is me

... Jag har koncentrationssvårigheter.
Jag kan inte koppla bort andra saker. T.ex. om jag sitter och läser kan jag inte koppla bort att andra sitter och snackar, jag måste alltid ha det helt tyst när jag ska koncentrera mig, annars blir jag bara irriterad. (instrumental musik går bra, dock)

... Jag är någon du kan lita på.
Jag har inte alltid varit det, hur hemskt det än låter (vem har det alltid?), men man växer upp, ellerhur? Jag har lärt mig att om man måste skaffa vänner genom att snacka om andra, vad är det för vänner att ha? Berättar du någonting till mig av tillit, då kan du vara säker på att det stannar hos mig, även om vi blir ovänner. (Om du inte gör någonting förjävligt mot mig/mina vänner). 

... Jag tycker inte om när andra ser när jag springer/joggar.
Det är min mellanstadielärares fel, en gång i typ fyran eller femman på ett utvecklingssamtal sade hon "Man skulle spelat in dig när du springer Linn. Det ser så roligt ut!" ... Haha, hon förstörde verkligen in springkarriär där. Jag tänker verkligen på det varje gång jag joggar, jag menar, om jag gör fel, hur gör man?! Haha.

... Jag avskyr folk som måste påpeka hur speciella de är.
"Nä, jag lyssnar bara på punk för jag är punkare. Kan inte handla på Gina Tricot för punkare gör inte det. Och fy, står inte ut med Britney, lyssnar ju bara på Sex Pistols och sånt. Och skulle aldrig kunna vara platina blond.. så fjortis". Självklart var detta bara exempel, haha. Men ni hajar grejen? Det är så irriterande. Vem vill följa en stil? Stilen ska ju följa dig. 

Faktum är att jag tror hur många som helst stämplar mig som fjortis. Jag är extremt blond, gillar att ha nude läppar, jag gillar markerade ögon. Är man fjortis för att man tänker på hur man ser ut? Men om det är åsikten man har om mig så fine. Då känner ni inte mig, känner ni inte mig så skiter jag i vilken åsikt ni har, haha. För fjortis enligt mig handlar om betéende. Ni vet, jobbiga, skrikiga, överdrivna personer som måste ha uppmärksamhet och som inte kan ha kul utan alkohol. Ni hajar vad jag menar?

... Min största fobi är att vara ensam.
Menar såklart inte typ ensam hemma eller så, utan.. Ensam.


... Jag avskyr falska människor. Behöver jag förklara?

... Jag är så otroligt jävla tacksam över att ha min bror. Jag har två stycken, men bara en jag är så tacksam över. Så många gånger han kunnat försvinna.. Jag är en hemsk syster som knappt berättar hur mycket det betyder att han finns, han läser inte ens detta, men ändå. Utan honom vet jag inte vad jag skulle ta mig till.

Kommentarer
Postat av: Marika

du är ju ingen hemsk syster eftersom du vet om att du bryr dig om honom och allt det :D

2010-09-26 @ 15:32:49

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback