Bussresan till Polen

Haha! Ja, en jäkligt härlig resa, trots att det var 12 timmar dit och 18 hem, sjukt kul hade vi ;D

Auschwitzresan - Dag 3 - Del 2 [Birkenau]

Efter att båda grupperna (den med svensk & den med engelsk guide) hade mötts igen gick vi och åt, hamburgare och pommes. bör nämnas att vi åt pommes varenda dag där, hehe.. Iallafall.
Jag kände mig som en sten enda tills vi kom till andra delen av vår klass och när jag såg mina vänner gråta, då började jag också lite.. Det kändes bra att få krama om någon och hålla en hand, det kändes som att det var här och nu allting var verkligt.

Mitt naturliga sätt att hantera saker som är känsliga för mig, det är att skämta. Det var riktigt jobbigt att gå där inne, för jag kunde ju liksom inte helt plötsligt dra ett skämt om alltihop, det är verkligen ingenting att skämta om, det skulle jag aldrig göra. Kanske var det därför jag inte kände någonting? Jag visste helt enkelt inte hur jag skulle reagera, hur jag skulle ta allting till mig, därför kanske min kropp stängde av helt enkelt? Jag vet inte, det var bara en tanke som kom upp precis..

Vi åkte vidare mot Birkenau, och det första man såg var den stora Dödsporten. Jag fick ingen bra bild på den, men jag tror nog att vi alla vet exakt hur den ser ut.

Om man följde blicken över rälsen kunde man se en vagn stå där inne. Ingen stor, men där kunde man pressa in mellan 150-190 personer i flera dagar, knappt några fönster.. Vi var ett tjugotal, och bara vi skulle varit för många.

Jag har redan skrivit det en gång, sagt det en miljon, men det kändes som att gå runt bland kulisser.
Jag försökte tänka mig SS-män springa runt där, judar och andra fångar gå där.. Jag kunde bara inte. Jag kan inte tänka mig det, att folk varit så grymma, och att det finns folk som förnekar? Det är sjukt.
Och Dr. Josef Mengele, att han ens kallade sig doktor.. Tänk alla tvillinar, alla dvärgar.. Alla som var lite annorlunda, de skulle det exprimenteras på..


En kvinna hade på sin födelsedag fått av en vän, ett litet toalettpapper. Det var den bästa presenten hon kunnat tänka sig..

Vi skulle egentligen få gå in i en barack, men det blev inte. De har blivit så slitna att det var avspärrat där.


På bild 1, ser ni alla skorstenar i tegel? Hur många som helst var dör, skorstenar utan hus. Där stod baracker förut..
På bild 2, det är en likvagn. Man slängde upp alla som dött i den.


En stuga. Hann inte fota från sidan, men där fanns iallafall "sängar", eller britsar..


Vakttorn.


En gammal gaskammare, tyskarna själva sprängde den för att dölja spåren efter vad som hänt. Den var riktigt stor..
Vi tände ljus och hade en tyst minut för alla som blev offer för den..






Till vänster - dusch-huset. Til höger - "Kanada". Där fanns den plats där alla fångarnas saker samlades och sorterades o.s.v. Ser ni den svarta klumpen? Kolla nästa bild.


Saker i järn som klarat sig. Saxar och bestick bl.a.


På insidan av dusch huset. Golvet var orginal så man fick gå på glasgolv så det inte skulle förstöras.
De gick in, de skulle klä av sig för de skulle rakas, både män och kvinnor samtidigt. Överallt. Det gick snabbt och många skadades i denna processen. Nu fick de även sina namn ersatta av nummer som tatuerades in i huden på dem.
De kom in till duschen, ett par hundra på samma gång. De blev avsköljda i antingen kokhett eller iskallt vatten, de fick inga handdukar, inte tvål heller. De gick in till nästa rum där de skulle torka. De fick vänta, kalla och blöta i ibland flera timmar innan de fick sina nya "kläder". Såg mer ut som pyjamaser, och de var riktigt tunna.


Detta fanns såklart inte på den tiden, men här fanns flera väggar proppfyllda med foton. Familjefoton, vardagliga foton, foton på barn, mammor, pappor, mormor,morfar, farmor, farfar... Bror, syster. Helt vanliga människor..


Vi stod vid nästa gaskammare, den var också sprängd. Det var så många männsikor som gasades att alla blev inte brända i kammaren, man fick bänna dem utanför i öppna eldar. Här gick man i proncip på människoaska..


Gaskammare.


Minnesljus och tyst minut igen.





Det var allt. Jag har en massa fler bilder såklart, men jag tänker inte lägga upp fler här..
Det var en resa som var otroligt rolig, hemsk, sorglig, jobbig.. Det finns så många känslor för vi gjorde så mycket, men trots allt det som var hemsk var det värt det.
Jag kommer aldrig glömma detta, jag ska ta min tid för att smälta det, och detta är någonting alla verkligen borde se med egna ögon.. Det får verkligen inte hända igen.
Jag vet att det sker folkmord nu också, men inte så här organiserade. Oavsett, vi är alla männsikor, samma ras.. Vi ska hjälpa och acceptera varandra, hat är så onödigt..

Vila i frid, alla som dog på grund av Hitler och nazister.

Auschwitzresan - Dag 3 - Del 1 [Auschwitz]

Nu var det äntligen dags för det vi sett fram emot hela resan: Auschwitz.
Jag har inga bilder på hår eller glasögon, sådant fick man inte fota, och många gjorde det ändå, men det kändes helt enkelt respektlöst så jag lät bli.

Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva.
vad förväntas jag skriva? Det är hemskt. Det är sjukt.
Jag lärde mig en sak om mig själv under denna resan och det är att jag verkligen inte känner mig själv.
Jag brukar veta hur jag reagerar på saker och ting, jag vet hur mycket jag tåler att se innan det brister, jag vet hur mycket jag orkar ta innan jag faller, men denna reaktionen som jag fick hade jag aldrig räknat med.
Jag trodde att jag skulle gråta och må skit, men jag kände ingenting. Det gör jag fortfarande inte. Och det skrämmer mig, för jag trodde verkligen att jag visste sånt här om mig själv, men tydligen inte.
Jag trodde aldrig att jag skulle reagera så här, men jag hoppas att det snart släpper, för jag har fortfarande en klump i magen som säger att jag behöver få ut alla instängda känslor..

Vi delades in i två grupper, en mindre grupp med engelsk guide, den var jag i, och en större med en svensk guide.
Vi fick hörlurar så att vi skulle höra guiden tydligt genom dem, och sen gick vi.

En sak som man ställde in kanal på, för att höra guiden i hörlurarna.


En massa folk var där samtidigt som vi, tråkigt nog.




"Arbete ger frihet"


Somliga sprang mot staketet endast för att de visste att de skulle bli skjutna och slippa helvetet. Jag skulle gjort detsamma, jag förstår inte hur så många kunde kämpa så som de gjorde i lägrena, det finns ju de so överlevde hela skitet..
Känner en som har en kompis vars mormor var med om Auschwitz och Birkenau, hon satt i Aushwitz i flera år innan hon förflyttades till Bikenau, and guess what, hon lever fortfarande. En äkta kämpe, riktigt beundransvärd. (Röda korset kom och räddade henne precis innan hon skulle bli skjuten)








Vår guide.




Där inne finns dödsväggen.






Dödsväggen..












Här avrättades Rudolf Höss 1947, han var en tysk SS officer, han var kommendant i Auschwitz.


Gaskammaren. Den stora saken överst är en skorsten, de eldade även upp kropparna där nere så skorstenen var riktigt stor.

Auschwitzresan - Dag 2 - Del 4 [ Remuh Synagogue ]

Vi gick in i en synagoga (Remuh Synagogue) från 1557.







Axel & Petter



Vi skulle vidare till gettot dit judarna blev tvingade att bo. De fick gå, så trots att vi skulle åka buss gick jag, Hanna, My, 2 lärare, Louise, Hanna R. Någon mer..? Kommer inte ihåg, haha. 
I alla fall så gick det mycket snabbare att gå än att åka buss, vi fick vänta rätt länge. :P

Riktigt fint var det att gå.


Där stod en massa tomma stolar, ett konstverk och vi fick själva tyda det på vårt eget sätt.


Getto.


Här spelades Schindler's list in.


Kullen var också med i Schinder's list.


Det finns inte mycket kvar av muren som skiljde gettot från "vanliga världen", men här är lite av det som finns kvar.


Ett monument. Tror att det gjordes av kommunister men lita inte på mig där.. ååh, varför har jag så dåligt minne?




Auschwitzresan - Dag 2 - Del 3

Från Kazimierz fortsatte vi till den judiska kyrkogården.
Det är helt sjukt att se, så många gravar och ingen som finns kvar att ta hand om dem. Att tänka på hur liten del av alla människor som dog som ligger där..Ändå är det så många. Alla dog av samma anledning, på grund av hur lättmanipulerade människor är så fort det blir lite kris.
Det skrämmer mig.. Det är så sjukt.





Muren var gjord av söndriga gravstenar, förstörda av nazister.






I judendomen lägger man stenar istället för blommor, stenar dör inte.


- En som överlevde andra världskriget.








Hur många som helst.. Söndriga, välta, välskötta, bortglömda...

Auschwitzresan - Dag 2 - Del 2 [Kazimierz]

Efter att vi varit i Krakow åkte vi till Kazimierz. Det var ett judiskt samhälle från 1300-talet fram till andra världskriget.

Här hände en hel del saker, men tyvärr sviker mitt minne mig. Ett par judar blev tvingade att spotta på bl.a böcker skrivna av judar och om de vägrade blev de skjutna. En av dem vägrade, han blev skjuten, men det blev de andra också. Allt för att förnedra dem. Allt som var gjort av judar bränndes.


Staketet hade Davidsstjärnan för att visa att det var ett judiskt område.






Minnessten.



Auschwitzresan - Dag 2 - Del 1

Dag 2 - en riktigt proppad dag fylld men intryck. Del 1 får detta bli.

Okej, vi var framme i Polen redan, men helt framme var vi inte. Vi hade omkring fem timmars bussresa framför oss för vi skulle till Krakow.
Snacka om att ens tidsuppfattning förvrids när man åkt buss så länge, 5 timmar kändes som en dröm, ingenting ju! Haha.

Somnar man inte i ett säte kan man ju alltid sova på golvet, enda tills lärarna märkte det, hehe. Söta Hanna och Martin.

Okej, back on track!

Mot slutet blev det rätt drygt att åka buss, för varje gång bussen stannade trodde vi att vi var framme, men så stod vi tydligen bara i någon bilkö, haha.

När vi väl kom fram så gick vi alla till centrum där Petter berättade lite om en kyrka i Krakow, glömt vad den heter. Vid varje heltimme kom där någon och ställde sig i ett av tornen och spelade en trumpetsnutt, sedan "blev han skjuten" och slutade spela ett tag, för att gå till andra sidan av tornet och spela lite till.
Petter sade säkert var "berättelsen" kom ifrån, men det har jag glömt.

En berättelse om tornet är att det var två bröder som bygde den, den som bygde det högsta tornet fick prinsessan, så för att vinna dödade den ena brodern sin bror för att vinna.

Riktigt vackert! Ser ni trumpeten på bilden högst upp till höger? Haha, man kunde inte se guben från vår vinkel så det såg lite kul ut med bara en trumpet. :P

Vi fick 20 zl. per elev att handla mat för och så fick vi en timme på oss att kolla runt lite. Tog 30 min bara att hitta Mc Donalds och äta, så vi hade inte mycket tid på oss alls, väldigt tråkigt för staden var verkligen jättefin.
Haha, vi beställde på engelska såklart, så frågade vi om meny, och de bara okej, sen fick vi bara hamburgare? Så fick beställa fyra drickor också efteråt. Haha, om de nu inte hade menyer till det kunde de väl iallafall frågat om vi ville ha dricka? :P Aja.




Det fanns någon sägnen om en drake.. Kommer inte ihåg den riktigt heller tyvärr. Men ville man ha en souvenir så var det drakar som gällde.





Louisee&Amanda.


SLUT PÅ DAG 2 DEL 1! ;)

Auschwitzresan - Dag 1

Nu är jag hemma från en hemsk men underbar resa.
Vet inte riktigt vad jag ska säga om det, jag förstår fortfarande inte att vi varit där, att det hänt.. Det är sjukt.

Dag 1:


Vi åkte först 12h buss och däremellan åkte vi båt två gånger, mellan Skåne och Danmark och sen Danmark och Tyskland. Resan gick fort även om jag inte kunde somna, och det var jättemysigt och kul.

Vi kom fram vid 20:00, vi fick våra hotellrum och en tid då vi skulle äta.
Rummen var faktiskt jättefina, men sjukt små. Men  vi skulle upp kvart i sex eller någonting sånt, så vi skulle ju inte vara där länge.

Vi åt, pommes frittes och kyckling, sen fick vi göra lite vad vi ville och det slutade med att jag, Amanda, Fine, satt i en korridor och kollade på folk från den andra skolan som åkte samtidigt och samma resa som vi nä de gick runt. Vi var fler som satt där, men bara vi som satt där permanent, sen var där fler som satt där för det mesta men de sprang runt en massa.

Klockan tio skulle vi gå och lägga oss, men Amanda och jag (som sov i samma rum) satt och tittade på halva "Marley and me" innan vivar skittrötta och bestämde oss för att lägga oss och sova.. Sen att jag ätit  så mycket under dagen att jag var tvungen att kräka upp allt på en hotelltoalett är ju en annan historia som vi inte behöver nämna.

Fortsättning kommer.

BUUUUSSSS! (Det är Hanna R's bild!)

Hemma från Polen

Nu är jag tillräckligt pigg för att skriva "Hej jag är hemma från Polen!"
Igår kom vi hem vid 12-tiden och jag mådde sjukt dåligt efter ca 18 timmar i buss utan sömn. Somnade direkt tills mamma väckte mig för att säga hej, somnade igen och blev väckt igen när vi skulle äta.
Satt lite vid datorn, har skivit om hela dag ett nu, väntar bara på att ett videoklipp ska bli inlagt på youtube så att jag kan lägga in det här, sen ska jag lägga in lite bilder med och sen fortsätta med de andra dagarna.
Jag kan iallafall meddela att resan var underbar och fruktansvärd. Auschwitz och Birkenau, gettot, det som en gång var ett judsikt samhälle, gravplatsen, synagogan.. Finns så mycket att säga, alldeles för många ord och för många känslor.
Jag har ännu inte förstått att vi varit där, och mina tårar kom inte förrän jag såg mina vänner gråta (vi var i två grupper, jag var i den lilla) och när jag tänker tillbaka på det känner jag ingenting.

Jag skäms, jag vill bli ledsen, jag vill gråta.. Jag vet att jag behöver det, men jag är helt tom. Känner ingenting. Är det min reaktion? Varför isåfall? Jag hade förväntat mig att gråta jättemycket, detta är ett ämne jag vet att jag kan mycket om och jag vet var jag står, ändå så är jag bara tom. Vi fick som uppgift idag på so'n att skriva tankar om vad vi sett och hört, och det är jättesvårt när man inte känner någonting..
Det känns som att allt är en film, och vi gick runt bland kulisserna.

I allafall så har jag sovit hela dagen sedan jag kom hem idag också, ligger efter med sömnen, men nu har min huvudvärk släppt och äntligen mår jag bättre, skolan var ett helvete att ta sig igenom.

- minnesljus